FAD - Förbundet för
Alkohol- och Drogterapeuter
och
Anhörigterapeuter
Läsvärda artiklar
Läs Vivvi Toikanens fantastiska text om beroende! En vanlig situation är att den som är sjuk i t ex beroende av alkohol får höra ”för fan sluta supa, kamma till dej och skaffa dej ett jobb”.
Vi skulle aldrig säga något sådant till en diabetiker eller en människa med högt blodtryck. Man måste börja se över begreppet sjukdom i Sverige så människor får den behandling, terapi och sociala insatser som de beroendesjuka behöver.
Att slappna av med ett glas rödvin!
Åsa Holmgren, mars 2015
"Många älskar ett fylligt rödvin med en god ost och anser att en måltid kan få en ytterligare dimension när det serveras med ett omsorgsfullt utvalt vin till. Det har jag också tyckt och kanske tycker jag så fortfarande.
Alkoholkulturen i vårt land har förändrats rejält de senaste 25 åren. Med bag-in-boxs intåg på marknaden finns vin hemma hos Svensson tillgängligt när än vi känner oss manade. I Morgonsoffan ges tips på alternativ i alla prislägen. Det skålas i både vin, sprit och öl på bästa sändningstid med allehanda delikatesser. Tidningar tipsar om prisvärda alternativ. Sakta blir normen att konsumera mer alkohol. Vi ska njuta, unna oss, mysa, och alkoholen blir en del av det. Ska vi ha kul ska det vara alkohol. Vi firar, vi belönar oss, vi tröstar oss med alkohol.
Sedan sensommaren 2014 har jag valt att avstå alkohol. Jag vill berätta lite varför och hur jag tänker kring det. Det var inget lätt beslut och jag funderade länge. Egentligen har jag aldrig druckit särskilt mycket och på senaste år har det bara varit ett par gånger per år. Varför var det då något som kändes viktigt? Det var ett beslut som växte fram."
För hjärnan är alla missbruk likadana
Det är främst två livsviktiga funktioner i hjärnan som skadas och förändras vid, som det nu förefaller, alla kända varianter av beroende. Missbruket kidnappar och utnyttjar dels vårt belöningssystem, dels vår förmåga att styra impulser och fatta rationella beslut. Raden av beroenden blir bara längre, från tungt narkotikamissbruk och ”klassiska” substanser som tobak och alkohol till tvångsartade beteenden som överätande, sex-, spel-, motions- och köpmissbruk. Länge har frågorna varit fler än svaren när det gäller beroendeutveckling medan de moraliska övertonerna och fördömandena av missbrukare varit desto starkare.
– Det är konstigt att vi trots alla år av fokusering mot rökning egentligen inte vet varför människor röker, suckade den kända amerikanska beroendeforskaren Joanna Fowler vid en konferens nyligen.
”Ingen märkte att mamma drack”
2015-02-09 Eva Ekeroth
Mariannes gamla mamma missbrukar alkohol. Efter att hon själv blivit elaka dottern i familjen hoppades hon att vården skulle göra något. ”Men de frågade inte ens mamma om alkohol”, berättar hon för Accent.
Marianne är 59 år och bor i en medelstor stad i södra Sverige. I mitten av sjuttiotalet, när Marianne nyligen flyttat hemifrån började hon ana att allt inte stod rätt till med sin mamma. Marianne hittade urdruckna och halvurdruckna ölburkar på konstiga ställen i föräldrahemmet.
Hennes mormor hade nyligen gått bort och så här i efterhand tror Marianne att det utlöste drickandet.
– Mamma drack inte medan jag bodde hemma, åtminstone inte så jag märkte något. Och det tycker jag att jag borde gjort. Mina föräldrar hade ofta fester och middagar och det dracks en hel del vid de tillfällena, men inte annars, säger Marianne.
Efter tv-programmen – nu söker fler hjälp för sitt medberoende
SVT:s serie om medberoende har fått stort genomslag i media. Effekten märks också hos behandlare och utbildare som märker av ett ökat tryck i efterfrågan.
Ministern vill göra sprututbyte för narkomaner enklare
Nu ska det bli lättare för narkomaner att byta smutsiga sprutor mot rena. Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) vill skrota dagens kommunala veto och låta landstingen själva besluta om sprutbyte.
– Det här är en smittskyddsåtgärd som är rekommenderad både av WHO och Folkhälsomyndig- heten, säger han.
Frågan om att låta missbrukare byta ut sina smutsiga sprutor mot rena hos landstingen har länge varit kontroversiell. I Sverige är det sedan 2006 tillåtet för landstingen att erbjuda denna tjänst – men enbart om den egna kommunen säger ja.
Många kommuner har dock varit kallsinnigt inställda och därför omfattar verksamheten i dag endast 2000 personer i Stockholm, Malmö, Lund, Kalmar och Helsingborg.
Vill ta bort kommunernas veto
Enligt Gabriel Wikström, ansvarigt statsråd i frågan, har kommunernas nej försenat processen med att genomföra sprututbyte på fler platser i landet. Och därför vill han nu ta nästa steg.
– Vi vet att det finns en rad goda exempel, inte minst ifrån Malmö som har sysslat med det här i 30 år. Nu tycker jag att man ska gå vidare och ta bort det kommunala vetot och låta landstingen självständigt ansöka om att få tillhandahålla sprututbyte. Tiden är mogen nu.
Enligt Gabriel Wikström finns det många vinster att göra genom att låta narkomaner byta sina smutsiga sprutor mot rena. Bland dessa minskad risk för smittspridning av sjukdomar såsom HIV och hepatit, men också en chans för myndigheterna att få kontakt med missbrukare.
Det är en synpunkt som Fredrik Lindström, chefssjuksköterska på S:t Görans sprututbytesmottagning i Stockholm, håller med om. Han visade under måndagen runt på kliniken och informerade om dess arbete. Förutom Gabriel Wikström deltog även Karin Rågsjö, riksdagsledamot från Vänsterpartiet och en av dem som drivit frågan hårdast i Stockholm, i besöket.
"Minskar smittspridningen"
Till verksamheten på S:t Göran kommer cirka 70-75 personer varje dag och byter sina sprutor, samtalar med personalen och genomgår olika typer av hälsoundersökningar och provtagningar.
– En jätteviktig del är självklart att minska smittspridningen, framförallt när det gäller HIV. Men det här är så mycket mer än bara sprututbyte. Vi sysslar också med att motivera till ett annat beteende. Några av dem vi möter har inte kontakt med några andra myndigheter. Då blir vi den länkande verksamheten, säger Lindström.
Enligt chefssjuksköterskan minskar smittspridningen rejält där sprututbyte tillhandahålls. Han ger exempel från Skåne där verksamheten funnits längst i landet, i över 30 år.
– Där är 0,3 procent av de inskrivna smittade av HIV, hos oss är siffran 7 procent, säger han.
Hur fort sprututbytet kan bli verklighet över landet är fortfarande oklart. Gabriel Wikström menar dock att regeringen ska hantera frågan skyndsamt och att det därefter är upp till landstingen att starta sina verksamheter.
Fotnot: WHO är Världshälsoorganisationen, som är en del av FN:s arbete och Folkhälsomyndigheten är en svensk myndighet med ansvar för nationellt folkhälsoarbete.